Kommentar till önskvärd rasprofil MH för schäfer.

Maila dina synpunkter till martinson@midalvaland.com senast den 15 juli.

Målet med avel måste vara att bibehålla goda och användbara beteenden samt att hela tiden utveckla och förbättra önskvärda beteenden. Schäfern har många användbara beteenden, ex. spårförmåga och nosarbete i största allmänhet samt skyddsarbete.

Schäfern är en brukshund, dvs. en arbetande hund som har en arbetskapacitet som överstiger många andra raser. Användningsområdet för en schäfer därför stort – inom polis, försvaret, väktarhundsverksamhet, räddning, bevakning, tävling/sport, lavinsök, specialsök, bombhund , draghundssport, m.m.

Schäfern är en arbetande brukshund och för att vi uppfödare inte skall tappa fokus vad gäller förvärva och förbättra rasen så behöver vi ett instrument att använda för just detta ändamål. Vi har MH, som idag, om det används på rätt sätt, kan ge oss nödvändiga utvärderingar av vårt avelsresultat vad gäller goda beteenden för bruksarbete.

En rasprofil bör nyttjas både som en presentation på rådande förhållanden samt ett mål att sträva mot för seriösa uppfödare. Det kan innebära att vissa beteenden måste förbättras.

Rasgenomsnitt                   mål att sträva mot

Kontakt
3,8 hälsning                          4
3,4 samarbete                       4
3,4 hantering                        4 

Kontakten avser främmande personer. Vi behöver hundar som utan besvär tar kontakt, som gärna samarbetar och låter sig hanteras på lämplig nivå. I dagligt arbete möter hundarna olika personer, liksom de gör på bruksprov. De måste kunna ta kontakt, de måste vilja samarbeta och de måste låta sig hanteras (klappas, undersökas, tas på ) av främmande personer utan bekymmer.

Rasgenomsnitt                   mål att sträva mot
Lek 1
3,9 leklust                           4
3,6 gripande                        5
3,7 dragkamp                       5 

Leken innefattar flera moment. Att snabbt svara på lekinviter, att snabbt och distinkt gripa tag i ett föremål som kastas iväg säger en hel del om hundens vilja att engagera sig i sådana aktiviteter. Om hunden dessutom mer än gärna ställer upp på en dragkamp ger det oss än större möjligheter i vårt arbete med den. Vi får här ett mycket bra belöningssätt för vår hund, ex. kamptrasa eller boll vilket underlättar för dressyrarbetet.

Ett instinktivt gripande säger oss att hunden verkligen vill ha föremålet utan att först stanna upp och undersöka och därefter gripa det. Viktigt vid apportering,  spårarbete och skyddsträning.

Rasgenomsnitt                   mål att sträva mot
Jakt
3,0 förföljande                      4
2,7 gripande                         5 

Att förfölja och gripa ett byte torde vara en serie beteenden som vi kan dra stor nytta av. Leken och jakten skiljer sig åt. Under leken finns ägaren och den främmande personen  (testledaren) med. Vid leken frågar vi hunden om den har lust att engagera sig tillsammans med oss.

Vid jaktmomentet frågar vi om hunden har lust att på egen hand engagera sig och om den fullföljer hela serien av beteenden. Det är naturligtvis viktigt att hunden förföljer bytet målmedvetet, dvs att den ser och avpassar förföljandet så att den direkt når bytet och att den griper och vill behålla det. Då utnyttjar hunden hela sin kapacitet, vilket vi har nytta av i spår och sökarbete.

Även vid apporteringsmomentet kan vi se hundens vilja att och förmåga att anpassa fart och gripande på ett bra sätt, dvs att hunden griper apportbocken utan att först stanna upp eller bromsa, vända sig mot den eller nosa eller först sätter tassarna mot den.

Här bör vi sträva mot ruta 4 vid förföljandet samt definitivt höja gripandet till 5. Schäfern har tydliga brister här som måste förbättras.

Till detta skall läggas problematiken med genomförandet av detta moment. ”Lilla bytet” är det moment som krånglar mest rent teknisk, ex, olika synintryck beroende på underlag, årstid, missljud från rullarna etc.

Senare tids forskning (Kent Svartberg) ställer frågan; ”vad är det vi ser för beteende på lilla bytet?” Är det verkligen jaktlusten – eller visar det hundens mått av nyfikenhet av bortflyende föremål, modet att själv våga undersöka. Enligt Svartberg är det hundens mått av lekintresse och boldness (framåtanda) vi ser här.

Rasgenomsnitt                   mål att sträva mot
Aktivitet
3,2 aktivitet                          2-3

Efter att ha aktiverats är det sunt att hunden slappnar av tillsammans med sin förare. Viktigt vid all träning att hunden har förmågan att snabbt ”varva” ned när ingenting händer istället för att öka i intensitet.

Här verkar schäfern fungera bra.

Rasgenomsnitt                   mål att sträva mot
Avståndslek
3,0 intresse                          3-4-5
1.4 hot/ aggressivitet             1
3.4 nyfikenhet                       5
3.3 leklust                            5
2.6 samarbete                      4-5 

Avståndsleken avser att beskriva hundens förmåga att vara aktiv och samarbeta med främmande person utan att föraren finns med. Denna förmåga är ett måste för bruksarbetet.

Intresset ser ut att ligga på en bra nivå, att följa den främmande personen utan att titta bort. Rutorna 4 och 5 kan tyda på ett alltför stort intresse, men vi anser inte att detta är fel. Bättre att vara ordentligt intresserad än inte alls.

Schäfern tycks läsa av allt på att sunt sätt, dvs inte ta till hot eller aggressionsyttringar i detta läge. Figurantens avsikt är ju inte heller att framkalla detta.

Nyfikenheten kan klart förbättras. En hund som visar intresse och läser av det hela rätt ska inte behöva tveka för att ta sig ut till figuranten. För en sök eller räddningshund är detta ett måste Vår strävan bör ligga mot ruta 5. 

Leklusten måste höjas. Ruta 5 känns mest relevant, men ruta 4 är naturligtvis helt ok. Något annat är inte eftersträvansvärt.

Samarbetsförmågan tyder på att schäfern ligger mycket dåligt till. Med tanke på det arbete hundarna skall utföra (bruks och tjänstehundar), måste vi sträva efter att höja denna förmåga avsevärt. Kamp- och/eller lekvilliga hundar verkar uppskattar detta mest.

Alltså: sträva efter hundar med stor framåtanda, hundar som vågar, är nyfikna nog, att ta sig ut och leka och samarbeta med främmande personer.

Rasgenomsnitt                   mål att sträva mot
Överraskning
2,9 rädsla                             1-2-3
2,0 hot/agg.                          1
3,2 nyfikenhet                       5
1,8 kvarstående rädsla            1
1.9 kvarstående intresse       1-2-3

Att vid överraskningar bli så pass rädd att det blir ett hinder, är knappast önskvärt. Schäfern ser ut att reagera, vilket den måste få göra, och så långt är det bra. Om man inte blir rädd så finns det ju ingen anledning heller att ta till aggressioner och hot. En viss misstänksamhet kan tolereras (enstaka hotbeteenden), men vad gäller nyfikenheten är det önskvärt med en snabbare undersökning eller om man vill, ett större mod. Ruta 4 är rimlig men ruta 5 bör vara gällande. 

Rasgenomsnitt                   mål att sträva mot
Ljudkänslighet
2,5 rädsla                             1-2-3
4,0 nyfikenhet                       5
1,4 kvarstående rädsla            1
1.7 kvarstående intresse         1-2-3 

Rädslan ligger här något under om man jämför med Överraskningen, vilket är bra. Idag lever hundar i en långt mer ljudstark omvärld än tidigare. Hundarna är med oss mer och de arbetar företrädesvis i en mer mångskiftande miljö än förr.

Nyfikenheten ser också bra ut, men kan naturligtvis ligga mot ruta 5.

Återigen, nyfikenhet och undersökningslust bör förbättras.

Kvarstående rädslor ser bra ut liksom kvarstående intresse.
Rasgenomsnitt                   mål att sträva mot
Spöken
2.3 hot/agg                           3-4
3,8 kontroll                           5
2,5 rädsla                             1-2
3,2 nyfikenhet                       5
3,5 kontakt                          4

Avsikten med detta moment är att försöka se vad hunden gör när ett hot närmar sig långsamt. Hunden hinner förmodligen ”tänka” en hel del och göra olika val. Önskvärt beteende är att ha hundar som orkar/vågar stå emot hotet. Att till sist försöka stoppa med attack är inte fel, tvärtom! Ruta 5 kan verka allt för onyanserat, men det beror på vad hunden upplever och hur pass rädd den blir. Önskvärt är att hunden står emot, inte blir för rädd och att den kontrollerar och försöker handla mot hotet som kommer utan avbrott.

Schäfern tycks ta till hotbeteenden , men kontrollen kan förbättras. Något förvånansvärt att kontrollen ser bristfällig ut då rädsledelen inte verkar alltför stor. Kan tyda på ett visst ointresse.

Nyfikenheten bör förbättras betydligt liksom kontakttagandet med figuranten.

Rasgenomsnitt                   mål att sträva mot
Lek 2
3,7 leklust                            4
3,4 gripande                         5

Det ser ut som intensiteten sjunkit något vid denna lek. Här bör samma strävan ligga som Lek 1.

Rasgenomsnitt                   mål att sträva mot
Skott
1,2 skott                              1 

Här har schäfern som ras inga problem.

Mål att sträva mot: 

• gripandet, en mycket viktig del för en arbetande hund. Att snabbt vilja gripa tag i ett föremål, litet som stort, utgör en grund för detta. Sättet hunden griper på, kraften, intensiteten måste prioriteras.
• dragkamp, när hunden väl gripit ett föremål ska den också vilja ha en dragkamp med någon annan. I momentet Avståndslek kan vi se en hel del av hundens lust att själv uppmana figuranten till fortsatt kamplek.
• nyfikenheten behöver bli bättre på våra schäfrar. Att våga och vilja gå fram till och undersöka objekt som kan verka skrämmande, är en viktig komponent. Då rädslorna inte är större borde nyfikenheten vara bättre.
   

Slutkommentar: den statistik som finns tillgänglig idag måste också användas. Vi måste söka efter individer som har de önskvärda egenskaperna och som ser ut att nedärva dem. MH är ett utmärkt komplement för vårt avelsarbete.